Xtrip måndag 17 Juli Tjockfot
Vaknade idag av larm om Tjockfot på Falsterbo(eller snarare, David ringde och upplyste om att det var larm,hade själv inte vaknat av signalen...). Tjockfot är troligen ett av dom minst romantiska fågelnamnen vi har(låter som namnet på en indian eller kanske en sjörövare...) men fågeln är en ganska exlusiv raritet och framförallt X så jag bestämde mig för att åka.
Ville inte åka själv så jag pratade med min gode vän Stefan(Rosenmås m.m, torde vara känd för trogna bloggläsare vid det här laget), samt min likaledes gode vän Kaj. Vi bestämde oss för att ta det lugnt ner eftersom Tjockfötter(det är också problem att böja det här fågelnamnet i plural...)har en klar tendens att lägga sig platt på marken under dagarna. Dom kan då vara svåra att se.
Efter ett kortare stopp vid Alnarpsparken anlände vi till Falsterbo. När vi parkerat och börjat den livsfarliga vandringen ut till Nabben(se skylten!)kom helt lägligt larm om att fågeln var synlig. Pulsen ökade en aning. Det finns inget värre än att missa en fågel när man är riktigt nära(men det händer alla någon gång - särskilt om man tar det för lugnt, lika bra att springa...rörliga mål är svårare för golfare att träffa också..).

Det fanns folk på plats och efter en stunds beskrivande(gula sjömärken, rosenbuskar, tuvor, höger, vänster, bakom, framför, vid hägern, vid lärkan, vid dom bruna stråna, vid båten som passerar etc etc etc)lyckades jag till slut hitta fågeln. På bilden här ser du ungefär exakt hur mycket Tjockfot jag har sett i Sverige...Dröm-obs! Väldigt bra fotoläge...


Tjockfoten har varit ganska stationär på platsen. Den sågs senast för ett par veckor sedan på i stort sett exakt samma ställe(vilket inte nödvändigtvis behövde betyda att jag kunde få se fågeln när jag var på exakt samma ställe för en vecka sedan...). Sedan fågeln upptäcktes imorse hade den rört sig exakt två meter åt ena hållet. Tjockfötter kan konsten att chilla(= ta det lugnt, softa, just det ordet har blivit ett hat resp modeord eftersom alla skåneskådare börjat skriva in det i samtliga larm om alla fåglar och många skådare från resten av sverige toktröttnat på det, varpå skåningarna blivit ännu mer roade...).
På lokalen fanns det ganska mycket andra vadare. Bland annat ett flertal Spovsnäppor. Det är en vacker fågel i sin röda sommardräkt. Så här års har dom börjat rugga till den grå vinterdräkten och det röda blir då lite mer flammigt. Och by the way, om nån trodde att det var sommar kan ni glömma det. I fågelvärlden har det varit höst sen spovar och skogsnäppor började dra söderut straxt före midsommar...


På hemvägen erbjöd sig Stefan att köra vilket jag tyckte lät bra. Jag har under min långa resa i sommar inte blivit stoppad av polisen vid ett enda tillfälle. Det blev däremot Stefan efter att ha kört en kilometer med min bil...Det hela avlöpte dock utom några som helst komplikationer. Stefan hittade sitt körkort och blåste exemplariskt...

-------------------------------------------------------------------

Kaj väntar på rätt ögonblick

Nöjd Stefan Hage
Ville inte åka själv så jag pratade med min gode vän Stefan(Rosenmås m.m, torde vara känd för trogna bloggläsare vid det här laget), samt min likaledes gode vän Kaj. Vi bestämde oss för att ta det lugnt ner eftersom Tjockfötter(det är också problem att böja det här fågelnamnet i plural...)har en klar tendens att lägga sig platt på marken under dagarna. Dom kan då vara svåra att se.
Efter ett kortare stopp vid Alnarpsparken anlände vi till Falsterbo. När vi parkerat och börjat den livsfarliga vandringen ut till Nabben(se skylten!)kom helt lägligt larm om att fågeln var synlig. Pulsen ökade en aning. Det finns inget värre än att missa en fågel när man är riktigt nära(men det händer alla någon gång - särskilt om man tar det för lugnt, lika bra att springa...rörliga mål är svårare för golfare att träffa också..).

Det fanns folk på plats och efter en stunds beskrivande(gula sjömärken, rosenbuskar, tuvor, höger, vänster, bakom, framför, vid hägern, vid lärkan, vid dom bruna stråna, vid båten som passerar etc etc etc)lyckades jag till slut hitta fågeln. På bilden här ser du ungefär exakt hur mycket Tjockfot jag har sett i Sverige...Dröm-obs! Väldigt bra fotoläge...


Tjockfoten har varit ganska stationär på platsen. Den sågs senast för ett par veckor sedan på i stort sett exakt samma ställe(vilket inte nödvändigtvis behövde betyda att jag kunde få se fågeln när jag var på exakt samma ställe för en vecka sedan...). Sedan fågeln upptäcktes imorse hade den rört sig exakt två meter åt ena hållet. Tjockfötter kan konsten att chilla(= ta det lugnt, softa, just det ordet har blivit ett hat resp modeord eftersom alla skåneskådare börjat skriva in det i samtliga larm om alla fåglar och många skådare från resten av sverige toktröttnat på det, varpå skåningarna blivit ännu mer roade...).
På lokalen fanns det ganska mycket andra vadare. Bland annat ett flertal Spovsnäppor. Det är en vacker fågel i sin röda sommardräkt. Så här års har dom börjat rugga till den grå vinterdräkten och det röda blir då lite mer flammigt. Och by the way, om nån trodde att det var sommar kan ni glömma det. I fågelvärlden har det varit höst sen spovar och skogsnäppor började dra söderut straxt före midsommar...


På hemvägen erbjöd sig Stefan att köra vilket jag tyckte lät bra. Jag har under min långa resa i sommar inte blivit stoppad av polisen vid ett enda tillfälle. Det blev däremot Stefan efter att ha kört en kilometer med min bil...Det hela avlöpte dock utom några som helst komplikationer. Stefan hittade sitt körkort och blåste exemplariskt...

-------------------------------------------------------------------

Kaj väntar på rätt ögonblick

Nöjd Stefan Hage
3 Comments:
Nu börjar det likna nåt!
Ola
eller hur...
javisst....
Ola
Post a Comment
<< Home