Sunday, July 30, 2006

Xtrip 30 Juli Avslutning



Nu är Xtrip officiellt slut. Imorgon börjar jag jobba igen.

Några observationer:
Jag har upptäckt att många vägar ger helt olika intryck beroende på i vilken riktning man färdas. E10 norr om Kiruna är en sån. Mot norr är den alldeles fantastisk. Vyn framför en med Kebnemassivets snöklädda fjälltoppar är alldeles betagande och man måste skärpa sig för att inte köra i diket. Åt andra hållet ser man ordinära buskar, nån liten kulle och en trist sjö...

Det slog mig efter ett tag att jag under resan har passerat de flesta av Sveriges stora älvar(dock inte Torne älv och Kalix älv). Det hade varit kul om jag hade tänkt på att fotografera dom allihop. Å andra sidan bär det en emot eftersom det vid varje älv står ett halvdussin tyska husbilar...

Det var med viss sorg i hjärtat jag insåg att jag inte kunde vänta med att starta resan tills fotbolls-VM var slut. Men radio är ett alldeles fantastiskt medium. Och Lasse Grankvist är en röstkonstnär utan motstycke. Mil efter mil i Lapplands inland förgylldes av levande referat av matcher. England-Portugal minns jag särskilt. På parkeringen till hembygdsgården i Arvidsjaur tvingades jag höra hur mina engelska favoritspelare(särskilt Gerhard och Carragher) inte heller den här gången kunde stå emot den rasande, vrålande best av prestationskrav som den engelska pressen och huliganpubliken är.

Jag har spenderat ganska många timmar på att leta efter lämpliga tältplatser. Problemet har inte varit att hitta torr och plan mark, utan att hitta platser som har kännts tillräckligt trygga. Har märkt att jag inte gärna tältar på en öppen plats utan gärna vill ha något slags skydd bakom ryggen. Jag upptäckte efter ett tag att bilen funkade som det. Den absolut bästa tältplatsen var strandskogen utanför Trelleborg, en mycket tät lövskog som nästan var som ett extra yttertält.

Jag har hört ganska många svenska dialekter. Den absolut mest obegripliga är "Pitebondskan" som jag hörde när var vid Pite havsbad. Några barn stod och spelade vid en spelmaskin. Det kan inte ha varit någon speciellt avancerad konversation dom hade men jag kunde verkligen inte förstå ett enda ord.

En ganska överraskande observation jag har gjort är att nästan hela Sverige ser likadant ut. Fjällkedjan är ju unik förstås. Bohuskusten skiljer sig från ostkusten i Blekinge. Södra skåne med slättland och sandklitter är speciellt. Men i övrigt består nästan hela Sverige av barr- eller blandskog, myrmark och större eller mindre områden med uppodlad mark kring bosättningarna.

Med fåglarna som inramning har jag rest över 550 mil på svenska vägar. Från Abisko i norr till Falsterbo i söder, från Nordkoster nordväst till Utlängan i sydost. Förmodligen kommer jag aldrig mer att göra det här.

På många sätt har den här resan varit fantastisk. Jag har fått tolv nya kryss varav vissa är riktigt svåra(Fläckdrillsnäppa och Rosenmås tyngst). Sammanlagt har jag nu sett 320 arter i Sverige.

Men framförallt har resan gett många riktigt vackra, intensiva ögonblick och massor av intryck av fåglar, natur, platser och människor.

Det har varit kul att skriva och jag har fått ganska mycket feedback. Kommer att fortsätta att dokumentera kryss och fåglar på samma adress som den här. Watch this space...

Tack till:
David Andersson, skådarkompis, i vars sällskap idéen om att kryssa sig genom Sverige kom till. Han har också bidragit med kontaker och information.

Stefan Hage, också skådarkompis, som bidragit med massor av bra information och förslag på strategier(och ressällskap till Rosenmås och Tjockfot).


Norr


Söder


Väster


Öster



----------------------------------------------------------------------------------------------------------
Om kryssning och miljö:

Det är tyvärr omöjligt att göra en sån här resa på nåt annat sätt än med bil. Det ÄR ett problem för mig. Man kan ifrågasätta varje nöjestransport när man bidrar till en global miljökatastrof som tyvärr inte längre är ett hot i framtiden. Man kan definitivt ifrågasätta oss hårdskådare och våra kryssresor land och rike runt. Kanske kan man säga att att de flesta fågelskådare i någon mening bidrar till övervakningen av miljön. Om alla Spovsnäppor försvann skulle vi upptäcka det omedelbart. Man kan nog också säga att vi ägnar oss åt något slags ekoturism som indirekt bidrar till skyddet av viktiga områden. Att vi supportar bonden på Utlängan genom att åka med "Skärgårdstransporten" är viktigt på flera sätt. Jag tror att bonden tänker sig för både en och två gånger innan han dumpar tankarna med besprutningsmedel i Fläckdrillsnäppans vik...

Man kan nog hävda att fågelskådare inte är dom värsta miljöbovarna som finns. Men faktum kvarstår - bilåkning är ett problem. Jag kan bara säga att jag funderar över dom här sakerna och att jag hoppas att mitt nästa fordon kommer att vara en miljöbil. En annan sak jag har tänkt på är att man skulle kunna bygga ett sms-baserat samåkningssystem för kryssare. Och förresten - man kanske skulle ta upp kampen med David och hans cykelkrysslista...

Monday, July 24, 2006

Xtrip 23 Juli Arnolds fiskebod, Utlängan - Fläckdrillsnäppa


Xtrip besöker Blekinges sydostligaste skärgård, närmare bestämt på en ö som heter Utlängan.

Rariteter har olika dignitet. Fläckdrillsnäppa tillhör kategorin steget under ny art för landet, dvs den är apsällsynt. Den här fågeln är femte i landet någonsin och den första på riktigt dragbara på massor av år. Det är lätt den tyngsta art jag kommit i kontakt med på hela min resa.

Så sällsynta fåglar genererar en lite annan kategori besökare än dom rariteter jag har sett hittills. Utlängan har dom senaste dagarna fått besök av dom allra hårdaste skådarna. Många som sett en bra bit över 400 arter har aldrig sett Fläckdrillsnäppa i Sverige.

Jag fick äran att åka med med Björn, Andreas och Simon, ett gäng Varbergsskådare som trots relativt ringa ålder är oerhört rutinerade artjägare. Det är numera inte särskilt många gånger varje år dom behöver oroa sig för ett missat kryss. Men händelserna i Blekinges sydöstligaste skärgård den här helgen krävde åtgärd även för dom.


Andreas


Björn och Simon

Nu ska det sägas att vi alla fyra egentligen inte varit riktigt heta när det gäller den här fågeln. Den dök upp fredags och det var fullt möjligt att åka och se den redan då. Men av olika anledningar(i mitt fall ett bröllopsgig)väntade vi ända till söndag morgon innan vi gav oss av.

En vanlig strategi är att invänta första larmet på morgonen innan man drar. Eftersom inget larm kommit under tidiga morgonen var jag ganska säker på att fågeln sträckt iväg under natten(vilket vadare ofta gör). Men 7.42 kom det. Ses, stationär.

Samtliga fyra i bilen hade varit på fest kvällen innan. Det var därför en ganska slak samling skådare som rullade söderut någon timme senare. Ingen utom jag hade ätit frukost.

Vårt mål var Torhamns udde utanför Karlskrona. Därifrån går båten ut till Utlängan. Det gick en båt 13.00 och vi var tvungna att hinna med den för att saker skulle bli bra. Vi måste ju också ta oss hem igen. Ingen av oss hade med oss grejer för att övernatta.

Vid 12-snåret var alla ganska rejält hungriga. Värst var det nog för Andreas som lobbade ganska hårt för stopp vid något av alla MacDonalds vi passerade. Men chaufför Björn var omutlig. Vi skulle hinna med båten 1300 punkt.

Det skulle visa sig vara en bra prioritering. När vi kom fram till färjeläget var båten redan på väg in från fjärden. Det låg ett kafé alldeles bredvid och vi bestämde oss för att kolla om dom hade några mackor eller nåt. Vi köpte köttbullemackor men det visade sig först efter betalning att mackorna inte ännu fanns i sinnevärlden. Det skulle behöva produceras 6 mackor på under 7 min.

Det blev en hård kamp mot klockan. Jag och Björn gick ombord. Simon väntade vid landgången för att hejda eventuell avfärd. Andreas tog ansvar för att projektleda mackproduktionen i kafét("släng på ingredienserna!")...


Simon, beredd att försöka hålla båten

I något som förmodligen var sista momangen kom Andreas med mackorna och båten kunde avgå. Dessa mackor skulle visa sig ge tillräckligt med näring för att basalt livsuppehållande funktioner skulle kunna hållas igång de närmaste timmarna.



Blekinges skärgård är speciell och väldigt olik Rosenmåsens Bohuslän. Det är lummigt och grönskande. Det finns något slags exotisk känsla över den som jag inte har upplevt i någon annan skärgård. Den här dagen förstärkt av en tryckande hetta. Det fläktade lite på fjärden men när vi klev iland möttes vi av en kompakt fuktig värme.

Infrastrukturen på Utlängan är lysande(åtminstone när kommer fågelskådare..). Det var för oss bara att kliva av båten och kliva på "Skärgårdstransporten", en ombyggd hövagn som för 20:- enkel resa tog oss till en plats i närheten av Arnolds fiskebodar. Vagnen blev snart helt överfull av fågelskådare, tubar och kameror. Bonden berättade också exakt var fågeln fanns innan vi gick iväg.






Det tog vagnslasten med skådare runt 10 sekunder att lokalisera fågeln...










Snart var vi nöjda och nu återstod bara att överleva hemresan. Men med det fina krysset i ryggen lyckades vi klara både värmen och hungern ända till Listerby. Sällan har en pizza med obegränsade mängder isvatten känts mer himmelsk..

Monday, July 17, 2006

Xtrip måndag 17 Juli Tjockfot

Vaknade idag av larm om Tjockfot på Falsterbo(eller snarare, David ringde och upplyste om att det var larm,hade själv inte vaknat av signalen...). Tjockfot är troligen ett av dom minst romantiska fågelnamnen vi har(låter som namnet på en indian eller kanske en sjörövare...) men fågeln är en ganska exlusiv raritet och framförallt X så jag bestämde mig för att åka.

Ville inte åka själv så jag pratade med min gode vän Stefan(Rosenmås m.m, torde vara känd för trogna bloggläsare vid det här laget), samt min likaledes gode vän Kaj. Vi bestämde oss för att ta det lugnt ner eftersom Tjockfötter(det är också problem att böja det här fågelnamnet i plural...)har en klar tendens att lägga sig platt på marken under dagarna. Dom kan då vara svåra att se.

Efter ett kortare stopp vid Alnarpsparken anlände vi till Falsterbo. När vi parkerat och börjat den livsfarliga vandringen ut till Nabben(se skylten!)kom helt lägligt larm om att fågeln var synlig. Pulsen ökade en aning. Det finns inget värre än att missa en fågel när man är riktigt nära(men det händer alla någon gång - särskilt om man tar det för lugnt, lika bra att springa...rörliga mål är svårare för golfare att träffa också..).



Det fanns folk på plats och efter en stunds beskrivande(gula sjömärken, rosenbuskar, tuvor, höger, vänster, bakom, framför, vid hägern, vid lärkan, vid dom bruna stråna, vid båten som passerar etc etc etc)lyckades jag till slut hitta fågeln. På bilden här ser du ungefär exakt hur mycket Tjockfot jag har sett i Sverige...Dröm-obs! Väldigt bra fotoläge...




Tjockfoten har varit ganska stationär på platsen. Den sågs senast för ett par veckor sedan på i stort sett exakt samma ställe(vilket inte nödvändigtvis behövde betyda att jag kunde få se fågeln när jag var på exakt samma ställe för en vecka sedan...). Sedan fågeln upptäcktes imorse hade den rört sig exakt två meter åt ena hållet. Tjockfötter kan konsten att chilla(= ta det lugnt, softa, just det ordet har blivit ett hat resp modeord eftersom alla skåneskådare börjat skriva in det i samtliga larm om alla fåglar och många skådare från resten av sverige toktröttnat på det, varpå skåningarna blivit ännu mer roade...).

På lokalen fanns det ganska mycket andra vadare. Bland annat ett flertal Spovsnäppor. Det är en vacker fågel i sin röda sommardräkt. Så här års har dom börjat rugga till den grå vinterdräkten och det röda blir då lite mer flammigt. Och by the way, om nån trodde att det var sommar kan ni glömma det. I fågelvärlden har det varit höst sen spovar och skogsnäppor började dra söderut straxt före midsommar...





På hemvägen erbjöd sig Stefan att köra vilket jag tyckte lät bra. Jag har under min långa resa i sommar inte blivit stoppad av polisen vid ett enda tillfälle. Det blev däremot Stefan efter att ha kört en kilometer med min bil...Det hela avlöpte dock utom några som helst komplikationer. Stefan hittade sitt körkort och blåste exemplariskt...



-------------------------------------------------------------------

Kaj väntar på rätt ögonblick


Nöjd Stefan Hage

Sunday, July 16, 2006

Xtrip 16 Juli Fler fågelbilder

Hittills har resan gett 10 kryss:

Vitnackad svärta
Ringand
Nordsångare
Lappmes
Dvärgsparv
Videsparv
Amerikansk kopparand
Rosenmås
Trädgårdsträdkrypare
Kaspisk trut

Detta trots att jag missade en jag räknat med i Norrland
Fjällripa(fanns på fjället men hade krävt mycket mer tid)
Vitryggig hack(i Västerbotten, inte sedd på länge)
Jaktfalk(häckade enligt uppgift inte på lokalen i Jämtland i år)
Lappuggla(inga häckningar i Norrland alls vad jag förstår...)
Slaguggla(tidsbrist och sjukdom...inte kört än kanske)

Står nu totalt på 318

Summa summarum: INTE illa...
-----------------------------------
Lite fler bilder av resans highlights so far...